Du är varken ensam eller värdelös. Det är inte alltid lätt, detta med prestationsångest & med tanke på att du velat ha detta så länge (komma in i skolan), kämpat som du gjort, hoppats & väntat och äntligen kommit in så blir det per automatik att man måste klara detta, man måste vara bäst, man måste fortsätta kämpa & slita och vet du, man är bara människa vännen, du är bara människa. Allt press, alla förväntningar bara för att du har kommit in har tagit dig till kanten. Men du har inte sumpat din chans, ta en paus, läk med den hjälp du kan få, res dig upp när du är redo & tillräckligt stark & framför allt, när du tagit avstånd från de kraven du har satt på dig. Du gör ditt bästa, alltid, oavsett & mer än det kan du inte & ska inte göra heller. Livet är inte slut än, du är ung & du kan när som återuppta dina drömmar, vad de nu än blir. Men just nu är ditt välmående viktigare, att du ska orka med livet ut är prio. Fokusera på att läka, hitta tillbaka, släppa alla krav & njuta av livet. Du klarar detta! <3