Hur? Jag menar.. Detta är bara sjukt omöjligt. Haha. Jag kan till och med säga vad detta handlar om för att ni ska få en bild av hur chockad jag är:

(Jag ändrar namnen för att inte peka ut någon och jag kommer att göra detta till en liten berättelse för att försköna det hela. Det kommer säkert att finnas åsikter från min sida också..)

Jag tror att Doris fortfarande ville ha Bengan kvar, fast hon inte ville erkänna det. Men runt om Erika och Bengan fanns det alltså människor som visade sig att inte vara deras vänner.. utan gillade mer att hitta på saker om dem, sattsa pengar på när dom skulle göra slut osv. Mycket omoget beteende alltså.

Efter ett tag blev Bengan och Erika trött på ”den lilla staden som aldrig kunde hålla käften”. Så de flydde land och rike (nästan i alla fall) och flyttade ut till Bengans barndomshem (där jag också bodde när jag var liten) och stannade där i 2 år om jag minns rätt. Sen dess har jag alltså inte haft kontakt med dessa två underbara själar tills…

Jag följde med mamma på en julfest med jobbet eftersom min pappa inte är riktigt kry. Bengan och min mamma jobbar inom samma företag men olika tider, olika jobb osv. Men helt förträffligt träffade jag i alla fall Bengan där och pratade lite. Jag var mer eller mindre chockad och jag tror inte jag förstod förns jag kom hem att jag hade pratat med honom. Jag fick reda på att de hade flyttat in till stan igen men hade hemlig adress, hemligt nummer osv.

För halva grejen är att Erika inte haft det så bra hemma hos varken den ena eller föräldern heller. Hennes mamma kunde ibland vara psyko och hennes pappa (som jag uppfattade honom) köpte hennes kärlek i mån om eventuella städtjänster osv? Sjukt alltså.

Men sen en dag fick jag för mig att maila till Erika och säga hur mycket jag saknade henne, för det har jag verkligen gjort. Alltid, även om jag varit lite arg över det så var jag mest ledsen. Men jag mailade till henne i alla fall i hopp om att hon skulle ha kvar sin gamla mailadress osv.

Men om jag får säga vad jag tror… denna personen har helt enkelt haft så tråkigt i sitt lilla liv så den gått och hittat på allting i hopp om att det skulle varit sant? Jag vet liksom inte hur detta annars har gått till.

Jag blir i alla fall trött på skvaller och rykten via såna vägar jag aldrig åkt på. SJUKT! Inte sant? Jag ska nog ta och konfrontera människan i fråga om hon/han/den/det inte läser detta och inser hur sjukt fel hon/han/den/det har haft.

Dock kan jag inte förstå att jag bara ska tillbringa 6 dagar till i Kina, sen får jag komma hem till Sverige igen.. Helt sinnes. Allting har gått få fort ändå. Fast ibland har det känts som jag varit här en evighet.

Jag stod nyss ute och insåg verkligen att det bara är 6 dagar kvar.. Jag vet inte vad jag ska känna, jag vet inte vad jag ska tycka, jag vet inte vad jag ska tänka.

Känns så overkligt på nåt sätt. Det är blandade känslor faktiskt.

Jag kommer att sakna Alice & Kelly mest. Såklart kommer jag sakna de andra också, även om jag inte haft så mycket kontakt med dem. Jag kommer att sakna shopping-söndagarna.

Jag kommer INTE att sakna myggen, inte heller det otorligt varma och fuktiga klimatet som gjort både min hud och mitt hår äckligt. Jag kommer inte att sakna känslan av fångenskap.. Friheten att åka vart man vill, ringa vem man vill finns liksom inte här. Ialla fall inte för min del. Och jag kommer definitivt inte sakna möglet.. Haha fy fasen. Usch för mögel. Kommer heller inte sakna de otroligt äckliga spindlarna som man knappt vågar titta på.

På ett sätt ska det bli så skönt att få komma hem till alla bekvämligheter och friheten att göra det man själv vill. Det ska bli skönt att kunna förstå varenda människa även fast man inte vill lyssna på vad de har att säga. Det ska bli skönt att få sova i min egen säng, på min egen kudde, jämte min egna Kalle :)

Men en sak som kommer att oroa mig är att jag kommer nog att inse hur bortskämmda vi är i Sverige med alla bekvämligheter. Kommer störa mig mycket på folk som klagar över problem som inte ens är värda att tala om. Här i Kina är alla possitiva och glada för det de har och förgrymmar sig inte över det de inte har.

Jag saknar svensk tv så otroligt mycket för kinesisk tv är verkligen skit. Mest reklam överallt och konstiga tvserier. Jag saknar den svenska maten.

Det kommer kännas konstigt att lämna allt detta och kanske inte ha en aning om vad som händer här. (Dock har jag fått tjejernas MSN så det blir väl att hålla kontakten där igenom även att tids-skillnaden är knas).

Ja, jag har egentligen inte mycket mer att skriva. Bara att jag längtar tills jag sitter på planet och jag längtar efter att kunna få slappna av igen.

Nej, nu är det dags att leka fotograf :)
Hejs!

Orkar inte skriva så mycket , ska snart gå och äte middag med brudsen. Detta var min konstigaste men ändå rolig födelsesedag :) Lägger in lite bilder på bilddagboken sen efter maten.

Världens tårta fick jag i alla fall idag :) Men snorungen förstörde den. Åt upp min kanin och slickade på halva tårtan.. Fy vale :P Haha, men snart slipper jag honom. För usch så vidrig han är.. OCH JAG VEEET. Han är bara ett barn, men jag har insett att jag inte längre gillar barn. Dom är smutsiga! Bläh!

Mina skor har blivit smutsiga igen :P Usch, nu är det dags att jag slänger dom. Ingen plats i väskan för dem heller. JAO!

Nää nu ska jag gå och äte. MUMS, hoppas det blir nåt gott.
Tjarrå!

Men halsen är fortfarande skev och jag har ett tryck i bröstet hela tiden.. Rätt störigt. Fick nästan tillbaka den där panik-känslan inatt igen. Men jag kvävde den med att göra som mamma sa. Andas lugnt och räkna till 10.. efter ett par gånger somnade jag. (Dock hjälp av sömntablett). Nu har jag inga kvar :S Fasen, jag skulle behövt fler nu de sista dagarna känner jag. Men nu får jag klara mig utan.

Jao, men så kan det vara..

Jag saknar min Kalle.. det är inte långt kvar nu! 9 hela ynka dagar kvar.. sen sitter jag på planet hem till dig <3 Åh jag är så glad att jag snart får åka hem :’) Hem till dig och till min bebiskatt!

Det är verkligen inte långt kvar! Veckan kommer att gå jättefort som alltid, sen är det deras nationaldag och alla är lediga tills jag ska åka hem. Så jag kommer antagligen få bo hos bollarna de sista dagarna och då blir det att gå på Undervattens världen (sa dom i alla fall) och sen kanske jag klipper mig och SEN åker jag hem :D

Och en annan jätterolig sak! JAG FYLLER 20 ÅR IMORGON :D:D

Ja, kom igen nu då! Tiden gå fort!
Over and out.

Jag är så grymt tacksam att jag har vänner, bekanta och släkt som verkligen bryr sig. Det är nämligen inte alla som har det så. Jag är glad att jag hittat rätt vänner och ar en nära och kär familj <3

Jag vill tacka alla er som peppade mig igår, och inte minst min kära mamma! Du är bäst! Jag mår nu som sagt mycket bättre och inatt har jag kunnat sova mycket och läänge :)

Jag är pepp som fasen på att åka hem nu :)

Det kändes verkligen som om jag aldrig skulle komma härifrån. Att jag kommer att dö här om jag somnade. Jag vågade inte sova, inte ens blunda.. för då skulle jag dö. Det var den värsta känslan jag haft i hela mitt liv. Till slut kom tårarna efter att ha smsat med mamma.

Det är svårt att gråta tyst, så ingen hör. Det är också jobbigt att känslan kommer tillbaka när jag skriver om det. Om jag kunde skulle jag nog gråta mer, men jag vågar inte. Jag vill inte att dem ska tro att jag är vek. Det är jävligt svårt och jobbigt att vara ifrån dem man älskar, speciellt såhär länge.

Mamma ringde, för en stund kändes det bättre när hon sa att vi skulle boka om biljetten så jag kunde få komma hem tidigare. Men efter samtalet mådde jag lika dåligt igen. Jag kunde inte sluta gråta. Fick inte fram något mer än ”ja” på varenda grej hon sa.

Jag önskar att jag vore stark. Nu vill jag inte vara här längre, jag orkar inte. Nu vill jag bara hem. Jag önskar att jag inte mår så dåligt som jag gör. Jag önskar att jag kunde sluta gråta. Jag önskar att jag inte grät mig själv till några timmars sömn inatt.

Efter att ha fått den första riktiga panik-ångesten i mitt liv kunde jag inte andas. Allting bara snurrade och mina kroppsdelar domnade bort. Jag vet att det är nånting som är fel, men vad? Jag hoppas att jag aldrig mer får den här känslan som jag har i kroppen nu. Jag önskar att den bara kunde försvinna. Jag trodde det skulle bli bättre efter att ha sovit ett par timmar.

Innan jag somnade kände jag att det körde i magen upp och ner. Till slut fick jag gå till toaletten och spy.

Men idag är det ännu värre. Jag har ont i magen och det känns som jag ska kräkas hela tiden. Jag fick knappt i mig nån mat. Jag är yr. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Det känns som att jag vill till en doktor. Men tänk om det är slöseri med tid och pengar för oss alla? Jag mår verkligen skitkasst, har inte mått såhär dåligt nån gång tror jag.

Hjälp mig, det känns som jag tynar bort. Jag vill bara hem så att allting kan bli normalt igen.

Och så mystiskt har min datorväska öppnat sig (dock inget försvunnet) inatt med. Jag undrar hur det går till alltså? Är det jag som går i sömnen och gömmer och öppnar grejer eller? Jag börjar ju undra.

Hur ska jag nu kunna plocka mina ögonbryn? Jag vill ju inte se ut som ett mongo när jag kommer hem med buskiga ögonbryn :S GAH, jag gråter snart. Vart är den? Jag hade den igår.. och jag la tillbaka den på samma ställe jag haft den under hela vistelsen här. DET ÄR DEN BÄSTE PINCETTEN, jag kan seriöst inte använda nån annan! FAN! Var är den? Den kan ju inte bara försvinna sådär :S Borde ju ha hört ifall jag tappat den också. Det klirrar ganska bra när man tappar den.

Jag måste verkligen ha den! Jag får panik annars. ÅHH! Hur? Hur?! Jag förstår inte hur?

Det känns verkligen som att nånting har fastnat ordentligt. Om det inte har börjat växa cancer eller mögel i mig eller nåt.. Grymt nojig hela tiden för att jag ska ha dragit på mig nånting här alltså. Usch, hemska tanke.

Men det blir nog att gå till doktorn direkt på måndagen efter min hemkomst. Jag skiter i om jag behöver betala massa skit för att gå hit och dit, bara jag får reda på att jag är frisk och inte har nån jävla kina-mongo-sjukdom. Skulle suga..

Ge mig en ny hals och en ny pincett tack!

Igår blev det inte så mycket datorsittande för att internet slutade fungera helt jävla plötsligt. Och jag är så sjukt trött på icke-fungerande internet. Så det blev så att jag satt och dagdrömmde.. helt sjukt. Det har jag inte gjort på länge. Men i alla fall började jag längta hem så fruktansvärt mycket och lyssnade på lite minnes-musik.

På eftermiddagen tyckte jag att det var konstigt att jag fick äta middag vid 16.00, lite tidigt. Men sen visade det sig att alla fick gå hem tidigare för att ent tyfon skulle komma hit. Så vid 18.00 fick jag inte sitta vid datorn och prata med folket utan jag fick packa ihop och vi var tvungna att gå till sovrummet ifall nånting skulle hända.

Men innan det… innan det blev jag heeelt gråtfärig. Kalle ringde :D Han ringde hit :’) Och jag blev så glad. Även att vi bara kunde prata nån minut så blev jag helt överlycklig. Jag saknar honom.. mycket nu! Jag vill inget hellre än att lägga mig i soffan och mysa med honom till en bra film. Jag älskar’n!

Och idag har vi varit tillsammans 1 år och 4 månader :) Grattis på oss! Kändes inte länge sen vi nyss träffades.. och jag är nog mer kär i han nu än då, fastän den nykära känslan. Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan honom. Han är den bäste!

Det gulligaste är nog att han saknar mig med :D Säger gulliga saker så jag nästan börjar gråta.

Och igår fick jag ”månkaka”. Det är tydligen nånting dom äter på ”middle-autumn-day” som förövrigt är på min födelsedag :) Så det blir nog att fira två saker den dagen! Yaaay, bara 5 dagar kvar nu!! :D:D Jag längtar massor!

Ja, jag vet inte riktigt hur tyfonen har betett sig eftersom jag tog ett sömnpiller för att kunna sova efter 3 timmars vridande och vändande, efter det sov jag som en stock. Men idag när jag skulle gå från sovrummet till kontoret höll mitt paraply på att flyga iväg, lite som Mary Poppins. Det regnar och blåser som jag vet inte vad.. hoppas det värsta drog över inatt när jag sov. Annars kommer det väl idag :S:S Gillar inte blixtrar och dunder. Sjukt läskigt..

Nae, nu fick jag en till månkaka som jag ska käka upp :D Det är gott. Påminner lite om mazarin fast ändå inte. Gott är det i alla fall!

Har fått ett återfall och lyssnar på ”Cardigans – Lovefool” och minns tillbaka till de gamle goa tiderna. När allting inte var så dyrt och när allting inte var så komplicerat :P Nu oroar jag mig över minsta lilla och min kropp tydligen hatar mig.. Ungefär.

Jag är trött och helt wierd i halsen.. Skulle inte förvåna mig om jag svalt nån spindel i sömnen. Han kanske har bosatt sig där? Näärå, känns som att huvudvärkstabletten jag försökte få ner igår fastnade eller nåt. Kan inte ta piller längre, inte ens med 100 liter vatten. Min kropp vill inte ha mer piller helt enkelt. Så jag får väl sluta upp att vara pillertrillare och återgå till treo som förövrigt inte är bra för asmatiker och hjälper inte mot mensvärk heller för den delen. Men, vad ska man göra då?

Jag är hungrig nu och klockan är bara 10.46. Skulle vilja ha mig en riktig skagenmacka alltså. Jag är så jäkla sugen på’t. Samma med Makaroner och köttbullar, oboy, mjölk, toast, kaffe, hemgjord pizza… Jag är verkligen en sån typisk västerlänning. Gillar inte landsbygden och vill ha västerländsk mat.

OCH om jag får åka till Shanhai så kommer jag börja gråta. För där har dom det mesta! MAAAAAAT!

Jag hittade dock någonting som gjorde mig glad idag. I all hast när jag skulle packa för att inte längre bo hos Bollarna så slängde jag bara i allting i väskan och hoppades på att jag fick med mig allt. Men efter ett par dagar märkte jag att mitt lipsyl hade försvunnit.. Trodde jag hade glömt det hos Bollarna. (För lipsylet är verkligen det ENDA som fortfarande luktar sverige) Men IDAG, idag.. äntligen hittade jag det. Det låg längst ner i väskan .. som alltid :P Och jag blev glad. Jätteglad.

Och nu saknar jag min Kalle så in i bomben! Helt sjukt.. Vill bara hem och kramas. Lägga sig i soffan, tända ljus, ta på sig filt och mystofflor och sätta på en bra film! Åhh, jag vill! BARA två veckor kvar nu honey så kommer jag hem! <3 Jag älskar dig mer än någonsin!

När vi sen gick från Sovrummet till kontoret på kvällen så stannade det en bil precis framför oss och innuti satt två gubbar och verkligen stenglodde på mig :P Haha, det var lite roligt faktiskt!

Annars händer det inte så mycket utöver det vanliga. Jag fyller år om 8 dagar och då blir det väl att fira mig lite här. Hoppas jag..

Annars känner jag mig lite skev i huvet idag. Kan vara värmen ch för lite vatten igen. Jag måste verkligen dricka mer vatten :P Jag är helt varm i ansiktet..

Nu nämnde någon mitt namn?! Hmm, undra vad det var om nu :P

Och nu är jag pepp as hell på att åka hem alltså! Måste verkligen väga min väska så jag får med mig allt hem utan att behöva betala. Det skulle suga hårt. Typ 20-50 spänn / kilo eller nåt vad det stod.

Oh, alla är sjuka hemma typ :/ Det vill jag ju inte komma hem till :S Usch! Men jag hoppas att jag inte råkför någon sjukdom när jag kommer hem. Skulle suga faktiskt.

Jaja, jag orkar inte skirva mer. Jag är typ skev i huvet :P
Hej!